Archive for kapitel 13

måndag, november 29th, 2010

kapitel 13 Brandlarmet

Brandlarmet

Det började en torsdag I skolan Josefine lekte med pennan medan Jesper räknade matte. Det som var lite annorlunda var att vi hade fått en ny tjej i skolan som hette Paula. Det var nästan som att Jesper var lite små kär i Paula. Nästa dag då dom kom till skolan hörde dom något märkligt. Dom hörde att det ringde in. Det börja med att det var engelska. Paula frågade om hon fick gå på toaletten. Det fick hon. Snart hörde dom. Ring……ring….. ”Ånej, brandlarmet går!”

Då dom kom ut så stod Paula där. Josefine sa:

”  Varför kom du hit så fort Paula?   Du borde väl inte känna igen brandlarmssignalen.”
”Jag har ju varit på andra skolor med brandlarmssignaler,” sa Paula. Josefine frågade magistern om hon och Jesper fick gå in och kolla om det var falskt alarm. De fick det, men magistern sa: ”Gör inte illa er bara.”
Josefine sa:
”Jesper gå och kolla i ettans klassrum så kollar jag i treans!”
Då Jesper kom till ettans klassrum såg han ingen rök någonstans. Josefine såg ingen rök i treans klassrum heller. De möttes ute i korridoren och konstaterade att det inte brann någonstans. Då dom kom ut sa Jesper och Josefine i kör:
” Ni kan gå in i era klassrum för att det är falskt alarm!”
 Vänta sa magistern: Jag vill att den som har tryckt på brandlarmet kommer till mig på rasten som kommer.
” Paula kommer inte att gå till magistern för att det inte kan vara hon, jag menar att hon vet inte var brandlarm knappen är.” sa Jesper.
”Ja det kan nog stämma,”, sa Josefine.
”Ja precis det är det jag menar.” sa Jesper.
” Nästa gång då det är engelska så måste vi kolla om brandlarmet går, för då blir vi ju lite mer säkra på om någon som inte gillar engelska trycker på knappen för det.”, sa Josefine.
 Det var morgon Josefine var stolt över det hon hade gjort dagen som var. Då Josefine kom in i klassrummet kollade hon på schemat och såg att det var engelska. Josefine sa till Jesper.
”Ja det är engelska, nu kan vi kolla vem som trycker på brandlarmet!”
Då det var engelska kom Evelina fram bakom ett hörn. Josefine sa:
” Varför är du här?”
Evelina sa:
 ”Jag praoar på eran skola.”,
”Jaha.” sa Jesper och Josefine i kör.
” Vars praoar du då, 1:ans, 2:ans eller 3:ans klass rum?” frågade Josefine.
 Evelina svarade:
” I treans klass rum, alltså i erat.”
”Kul, men vet du att igår då ringde brandlarmet, och inte bara det utan att jag och Jesper fick gå in och kolla om det brann här inne.” sa Josefine.
”Ja det fick vi, men jag var så rädd att det brann så att jag inte ville gå in och kolla.” sa Jesper.
”Ha ha ha!` Vilken fegis du är Jesper!” sa Evelina .
” Men vet du vem det är som har tryckt på brandlarmet?” frågade Jesper sin syrra.
”Ja så klart jag vet den som har tryckt på brandlarms knappen har ju kommit till magistern och sagt att det var den”. sa Evelina.
” Va! Vet du, kan du berätta vem det är!”, sa Jesper och Josefine. ”Ä! jag skojade med er. Varför ska jag veta det?” sa Evelina.
 ”Ja du sa ju det men nu måste vi fara till våran lektion. ”sa Josefine.
 Då dom kom till deras lektion så sa magistern:
” ni är sena!”.
”Men vi prata med Evelina för att hon sa att hon viste vem som hade tryckt på brandlarms knappen.” sa Jesper.
”Sak samma ni är ju sena till lektionen men jag vill prata med er istället för att ni ska få kvarsittning.” sa Magistern.
Josefine tänkte oj! Så tur jag hade, jag har ju aldrig varigt så nära för ut. Jag vill inte, jag ska inte och jag tänker inte få kvarsittning, tänkte Josefine. Engelskan började och Paula frågade samma fråga som förra gången alltså får jag gå på toa? Hon gick ut ur klass rummet men hon märkte inte att Jesper och Josefine följde efter henne. Paula tänkte precis trycka på brandlarmsknappen fast då sa Jesper:
” stanna Paula”, men hon sprang ut i sina inneskor och in i skogen och gömde sig. Då Jesper och Josefine kom hade hon redan gömt sig. Dom letade och letade men Paula var borta. Letandet gjorde dom trötta så dom gick hem och åt middag. Rasmus frågade om dom ville leka superhjälte. Josefine sa:
”Ja det vill vi gärna men första uppdraget blir att hitta Paula.”.” Okej! Mot skogen!” sa: Rasmus.
Då dom kom till skogsbrynet hörde dom Paulas röst ropa hjälp! Josefine sprang mot ropet medans Jesper stannade kvar med Rasmus. Josefine närmade sig ropet och då dom kom fram till ropet förstod hon varför hon hade ropat. Det var för att fem vargar attackerade henne. Josefine hjälpte henne bort från vargarna genom att ta i hennes arm och slänga ut lite varg godis åt vargarna och sen så drog Josefine Paula bort från vargarna till Jesper och Rasmus. Nästa dag då dom kom till skolan så gick Josefine och Jesper med Paula till magistern för att berätta hur det gick till. Dom berättade precis allt. Då dom hade berättat klart frågade magistern:
” Varför gjorde du det Paula?”.
Jag hatar engelska så då det blir engelska så trycker jag på brandlarmet för att skippa det.”
”Jaha! ”, ”då förstår jag varför det händer precis på en engelskan.”
” men måste du säga åt klassen att det var jag?” ” frågade Paula. Magistern sa ”nej”
Paula sa: ” Vad bra för jag vill inte att alla ska få veta att det var jag“.
”Ja jag förstår men nu måste jag och ni gå på rast.”  sa magistern. ”Vilken rast ska du gå på? Frågade Paula magistern.
Magistern sa:
”Jag ska gå på kaffe rast förstår du Paula.”
 Dom skulle precis gå ut på rast och då ringde det in, Paula fick gå hem för att dom skulle flytta till Stockholm och gå skola där. Josefine sa:
” Jaha nu flyttar vår tjuv, men nu blir det väl inte så många brandlarm, till och med lite mer lugn och ro.
” Efter skolan då dom kommer hem så blev mamma och pappa glada och det var ju fredag så att de satte på lite musik och åt godis, popkorn, chips och dricka. Då Paula hade kommit fram till Stockholm så blev hon upp hämtad av sin mormor som sa:
 ” Å! vad jag har längtat efter dig. Jag är så glad att du kom!”
”Ja, jag är också glad att jag fick komma och bo hos er, ”sa Paula.
”Vad ska vi göra då?” frågade mormor.
” Jag vet vi kan gå till Gröna lund!” sa Paula.
 ”Ja, vilken smart ide!” sa mormor. Det slutade med att Paula fick det bra till slut.