Archive for kapitel 17

måndag, november 29th, 2010

kapitel 17, Jesper och Josefin är ensamma hemma.

Jesper och Josefine är ensam hemma.

Jesper och Josefin var ensamma hemma. Regnet smattrade mot rutorna. Åskan mullrade och blixtrarna skar genom luften. Jesper såg en jätteblixt som slog ner i elledningen utanför huset.  Det blev kolsvart i huset.

”Hjälp”, sa Jesper och skrek till.

”Det har säkert bara blivit strömavbrott, det är inget farligt”,  sa Josefin.

”Det finns en ficklampa nere i källaren” , sa Josefin.

”Vi går ner  och hämtar den”.

De gick ner till källaren och hämtade en ficklampa. Josefin satte på den.  Då hörde de något utanför källardörren.

”Vem är det som kommer? undrade de.

” Det är säkert bara mormor och morfar, sa Jesper. Då hörde de en röst.

”Vi kikar genom nyckelhålet och kollar vem det är innan vi öppnar”, sa Jesper. Jesper blundade med ett öga och kikade med det andra genom nyckelhålet.

”Det är inte mormor och morfar ”, viskade Jesper med rädd röst. ”Vad ska vi göra? frågade” Josefin.

” Vi gör en fälla i fall det skulle vara tjuvar”, sa Jesper.

”Vi ställer ut en massa hinkar i trappen så de ramlar och slår sig om de skulle komma in”.

De sprang och hämtade en massa hinkar under källartrappen och ställde ut dem på trappstegen. Det bankade och lät som om dörren höll på att gå sönder.

”Vi måste gömma oss innan de kommer in”, sa Jesper. De gömde sig under källartrappen. Plötsligt hörde de att dörren började spricka upp och strax därefter gick dörren upp med en smäll. Två män rusade ner för trappan men trampade rakt i hinkarna och föll framlänges rakt ner i golvet. Det bankade och skramlade av hinkarna.  Men de två männen reste sig ilsket upp och började gå uppför trappan in i mammas och pappas sovrum. Jesper och Josefin blev väldigt rädda. ”

Vad ska vi göra nu? ” sa Jesper.

”Vi måste ringa polisen, ”viskade Josefin tyst i Jespers öra. Vi smyger in i köket och ringer .”

”Det låter bra,” sa Jesper med darrig röst.” De smög tyst på tårna till köket. Josefin tog telefonen och lyfte luren mot örat. Men det var något fel med telefonen. Den var helt tyst. De smög och tittade i nyckel hålet och tjuvarna var där. De såg att de tog smycken i säckar från mammas och pappas sovrum. De blev jätte rädda så de skakade jätte mycket. De sprang in i köket och gömde sig under bordet.

”Men de här är ju inte så bra ställe att sitta på”, sa Josefin till Jesper.

”Ja, det har du rätt i. Vi måste hitta något annat ställe”, sa Jesper. Vi kan ju gömma oss i vårt rum ”, sa Josefin.

”Ok,” sa Jesper och så smög de dit. Men efter några minuter så hörde de några fotsteg i hallen. Jesper kikade ut i nyckelhålet. Han såg att tjuvarna gick in i mammas dressingroom där hon hade alla sina dyrbaraste smycken.

”Nu måste vi göra något åt den här skiten”, sa Josefine.

” Jag vet,” sa Jesper. Vi gör en till fälla, en riktig fälla så vi fångar dem någon gång. Vi hämtar ett snöre som vi  gör en knut på  och sen när de går i då drar vi i snöret.

”Ja det blir bra”, sa Jesper.

”Vi knyter fast ett smycke som mamma är rädd om. Mamma har ju ett smycke i köket”, sa Josefin. Hon smög och hämtade smycket och knöt fast en ögla på snöret. De hörde att tjuvarna smög in igen till mammas och pappas sovrum.  Efter några minuter så kom de ut och sen såg de smycket och sprang mot det och fastnade i fällan. De flög i fällan med en duns upp i taket. Jesper och Josefine gick och tittade på dem, men då såg de att det bara var en och han skrek:

” Hjälp era skithuven!”

”Var är den andra gubben” ,sa Josefin.

”Jag vet inte ”, sa Jesper.

”Jag kan gå och leta han medan du stannar här och vaktar honom”, sa Josefin.

”Det går bra” sa Jesper.  Josefin gick runt i huset och kollade i alla rum och i alla garderober, under soffan, under sängarna och till sist i mammas dressingroom. Under mammas bänk såg Josefine något svart sticka fram. Josefin tog tag i en klackesko och smög fram mot bänken. Hon tog i allt vad hon kunde och drämde klacken rakt i baken på tjuven. Tjuven skrek som en stucken gris. ”Din dummer  du tog mammas  smycken! ”Jag har hittat han! ” skrek Josefin och släpade han på golvet. Så var de framme vid fällan.

”Vad bra att du hittade honom. Vi tar deras mobiler och ringer polisen vet jag ” sa Jesper.

” Nu ringer vi sa de i kör, pax att ringa ”, sa Jesper.

”Ok ”sa Josefine.

Polisen svarade: ” Hallå, vem är det? sa polisen.

”Hej, vi har inbrott ” sa Jesper.

”Jag kommer direkt ” sa polisen. Då polisen hade kommit så tog polisen dumgubbarna. Men som tur han de stöka tillbaka innan mamma och pappa kom till baka och polisen hann fara precis i minuten.

” Sen så berättade dom vad som hade hänt för mamma och pappa. Mamma och pappa sa: ”Var det läskigt?”

”Ja det var läskigt ”, sa Jesper och Josefine. Vi fick också var sin mobil för vi tog deras .

”Vad bra ”, sa pappa och mamma då kan ju vi ringa till er och sen hade dom fest och lekte dom och busa och hade kul.   Nästa dag ringde polisen och sa: ”Ni ska få en belöning. För att ni fångade tjuvarna så ska ni få ta vad ni vill i en godis affär i mer än ett år”.

”Ja vi får ta hur mycket godis vi vill skrek dem i kör!”