Archive for Kapitel 4

fredag, november 19th, 2010

Kapitel 4, Jesper och Josefin- ett äventyr hos faster Lisa, del 2

                 

Jesper frågade Lisa vem som egentligen låg begravd där i skogsdungen. Lisa var tyst en lång stund men sen sa hon till Jesper:

”Kom, jag ska visa dig en sak.”

”Ok, sa Jesper.”

”Jag följer med, sa Josefin”

”Nej det är alldeles för farligt, sa Lisa”

”Farligt? Vet du vad som ska hända, eller?” sa Jesper

”Nej, jag vill bara ha med dig, Jesper!”

”Det är orättvist, skrek Josefin.”

”Du får följa med en annan dag!”

Lisa och Jesper började gå mot hallen, Josefin hörde när Jespers jacka togs ned från hyllan. Nu hörde hon hur dörren smälldes igen.  Josefin ville så gärna följa. Skulle hon följa efter?  Vågade hon det?  Vad kunde egentligen hända?

***

Jesper och Lisa kom till samma plats som Jesper och Josefin var lite tidigare idag. Det var där dom låg…

”Lisa, berätta… Vad hände med dom?”

”Det är ingen som vet, Jesper!”

”Men någon måste ju veta! Du har ju bott här i hela ditt liv…”

”Ja… Men det här hände före mina föräldrars tid, till och med innan deras föräldrars tid!”

”Men jag vill veta!”

”Det vill jag också, sa Lisa… Men en sak vet jag…”

”Vadå?”

”Du kommer också att vara nergrävd under jorden.”

”Men inte just här, eller?”

Lisa blev tyst en lång stund… Jesper frågade igen:

”Visst kommer jag inte det, Lisa?”

”Jesper… ”

”Vad?”

Lisa kunde inte låta bli att säga vem som låg begravd under jorden, hon visste ju egentligen!

”Jesper… För många hundra år sedan så var det krig här i Sverige… Många dog… Många skadades  allvarligt och några lever än men har skador för livet, och man hade ingenstans att begrava dom. Man bestämde sig för att begrava dom här! Och en av dom var min farfar! Det är därför jag inte vill vara här så ofta!

”Men… Varför just här?!”

”Det var här dom försökte skydda sig… men misslyckades. Stenen som är bakom dig var en minnessten. Om du tittar noggrant på den så ser du några namn… Det är dom som ligger begravda här. Men var inte orolig…”

”Vad menar du? sa Jesper”

”Du kommer inte att ligga begravd här… Du kommer säkert att begravas vid en kyrka med vackra blommor och fina stenar! Din familj, dina barn och barnbarn kommer säkert att sköta om graven!”

”Men…”

”Jag vet hur det känns! Första gången jag var här med min kusin så var jag också rädd! Men min kusin är tyvärr död!”

”Vad hände?”

”Det vill jag inte gå in på!”

”Men var hände det?”

”Här… I Manjärv.”

”Snälla Lisa… jag ber dig… berätta vad som hände! ”

”Ok… Han och jag var här i Manjärv.  Vi skulle gå och bada i bäcken! Vi visste inte hur stark strömmen var. Ingen hade berättat det. Efter en liten stund så gick jag och skulle hämta bröd och saft i stugan… När jag kom tillbaka så var inte Gustav där! Jag letade och letade… Jag trodde att han bara ville busa med mig! Men efter en timme ungefär så hade han ändå inte kommit! Jag började bli orolig! Det började bli mörkt. Jag kunde ju inte komma hem utan Gustav… Vi var ju bara 10 år gamla! Vad skulle mamma och pappa säga? Dagen efter så hittades en död kropp vid längst kusten! Det var Gustavs. Så varje gång jag är här så kan jag höra han ropa HJÄLP MIG!  ”

Lisa fick en tår i ögat…! Jesper tyckte verkligen synd om henne!

”Lisa… Jag är verkligen ledsen! ”

”Nu går vi hem! sa Lisa… Vi försöker att glömma vad som hänt!”

Lisa gick med tunga steg hem… Inte ett enda ord sa hon. ***

När Jesper och Lisa kom hem så hade farbror Kalle gjort upp en eld. Josefin satt och läste ”Berts Dagbok” framför brasan! Jesper längtade till nästa dag! Då är allt glömt! Och då har Jesper och Josefin har en ny dag framför sig med nya och spännande äventyr!